Skånska ord

Jag bara googlade skånska ord, och då kommer denna praktiska lista upp!

Facebook writing: Xanthoria s. lat. V

Teloschistaceae: Xanthorioideae (Xanthoria s. lat.): Clade 2: Polycauliona

 Dette  innlegget, det første etter sommerferien, handler om grynmessinglav (Xanthoria polycarpa) og småmessinglav (Xanthoria candelaria).
 

Begge artene er små, men særlig grynmessinglav kan danne sammenhengende større kolonier. Thallus er noenlunde puteformet og lobene er smale.

Småmessinglav er oftest nesten helt dekket av apothecier, men soredier og isidier mangler. Grynmessinglav har av og til apothecier, men danner alltid soredier (blastidier) fra kanten og undersiden av lobene. Dessuten har grynmessinglav sterkt forgrenete lober med veldig tynne ytre lober, som antageligvis  også kan fungere som vegetative diasporer. Begge har ellipsoide pyknokonidier. De er festet til substratet med underbarken og korte hapterer.

Småmessinglav finnes over hele Norge, men mangler i Finnmark. Grynmessinglav er spredt over hele landet.

I Teloschistaceae-fylogenien i Fig. 1 i Arup m fl (2013) er små- og grynmessinglav hverandres nærmeste slektinger, basert på tre genfragmenter. Artene på denne greinen danner slekten Polycauliona, som er en stor slekt med 1) arter som er små blad- og busklaver som tidligere var i Xanthoria (f.eks. X. tenuiloba,  X. pollinarioides, X. tenax), sammen med 2) skorpeformete, placodioide og leprøse arter (f.eks. C. ludificans, C. luteominia, C. stellata). De fleste artene i slekten Polycauliona forekommer i sydvestre Nordamerika, og en ganske betydende del er til og med endemiske der. Noen få har en videre utbredelse, for eksempel de to artene som vi har her i Norge!

Altså: Grynmessinglav og småmessinglav er også i den nye taksonomien, i samme slekt: Polycauliona; Polycauliona candelaria og Polycauliona polycarpa. Denne slekten er nærmere slekt med Xanthoria s str enn hva den slekten som jeg skrev om før sommeren, dvs Xanthomendoza, er  (Fig. 1 i Arup et al. 2013).

 

En hypotese i jeg har hatt (Lindblom 2001) viser seg å være ganske god: «From my knowledge of the morphology in this genus, I would predict that Xanthoria tenuiloba, together with for example X. candelaria and X. polycarpa, is probably more closely related to the X. parietina/ X. calcicola branch than the X. fallax branch…”

Litteratur

Lindblom, L. 2001. Xanthoria tenuiloba, a new lichen species from Baja California, Mexico. Mycotaxon 80: 375-380.

Se også «Norsk makrolavflora» og «Photo gallery».

A Journal

Igår läste jag ut "Winter Journal" av Paul Auster. Hela boken är skriven i du-form, vilket jag tyckte var intressant. Formen skapar på samma gång en känsla av närhet och avstånd, tycker jag. Och jag tröttnade i slutet. Boken är inte tjock alls, men kändes ändå litegrann för lång. Jag håller med en resencent (kommer inte ihåg vem/var), som tyckte bäst om den delen av boken där Auster listar och kommenterar alla adresser han har bott på (ca 20)!

Tror att jag ska testa att skriva en dag i du-form i min pappersdagbok!

Tisdagsrutin

Idag startar frimärksklubben upp efter sommaruppehållet! Och det blir, som nästan alltid på en tisdag, middag tillsammans med HHB på Pasta Sentral! vi möts klockan halv sex! Nu blev jag hungrig...




Bryggen utenfor jobben min! Utsikt mot Ulriken. 2008.

Dreams

Jag sover gott, men tidigt imorse blev sömnen ytlig och orolig (skulle tagit 5 tabletter mot smärtor igår kväll, men det blev bara 4). Resultat: Många mystiska, men inte alls obehagliga drömmar. Jag drömde bland annat om färjetur till Bornholm, om sommarstuga vs. sommarlägenhet på Österlen, att jag pussade HHB i köket och divese andra drömmar om semester! Inte helt fel, faktiskt!

Har börjat läsa "Winter Journal" av Paul Auster. Har stått i kö på biblan hur länge som helst för den, så det var fint att äntligen få hem boken!

Söndagsmys

HHB ärvde en bil. Ingen av oss önskar äga en bil. Därför står den parkerad nästan alltid. Och vi har inte garage. Idag kom vi fram till att den måste köras en sväng. Så vi körde till Hop, tog en runda där och en liten promenad från parkeringen till Edvard Griegs villa Troldhaugen. Vi pallade inte betala och gå in, så vi fikade bara i kafeet, som är fint, men som inte ligger i själva villan, men i en byggnad som uppförts senare.
Nu ser vi TV: Friidrotts-VM i Moskva.

P.S. I fredags skickade jag in den reviderade versionen av manuskriptet - fy, vad jag har lagt ner mycket jobb och tid på det... En liten undersökning i en inte alltför högt rankad tidsskrift... Puh.

P.P.S. Och se vad jag hittade här! Stuckness!!!

Good-bye to printed issues?

A comment to my answer to the ongoing survey of the British Lichen Society (sorry for the sloppy structure and editing of the text - it's rather spontaneous):

"I have been a member of BLS for many years, and from the membership always appreciated most the printed issues of the journal The Lichenologist. I'm still employed by a university that has an electronic subscription to the Lichenologist, hence I might in fact even consider stop being a member of the BLS! Particularly since I have recently stepped down from being a full-time professional lichenologist... HOWEVER, since I have started to feel that nowadays perhaps not the Lichenologist, but the BLS Bulletin is the most important thing that I get from my membership, I might stay as a member...

Another point, in an electronic-only Lichenologist I would almost never find anything interesting that I wasn't very actively looking for! The biggest issue about electronic-only publications, in my opinion, is that you don't leaf them through. In the long-term, I fear that the science of lichenology will be suffering, as all Natural Sciences will. But then again, perhaps that's where science (and humanity?) is heading; towards many isolated islands of knowledge, which are not curiosity-driven or benefitting from chance!?"

Tack for maten

Här kommer link; tips som jag använde när jag skrev mitt "tack för maten tal" till Universitetsmuseets sommarfest! Bra-att-ha!

Om livet ger dig...

Torkild Sköld skriver på sin Fb-sida "Personligt Ledarskap":

"Jag är inte den som går omkring och tänker positivt om allt och alla, utan jag väljer att ha ett för mig realistiskt förhållningssätt i livet och när det är tuffa tider väljer jag att se det som är positivt i situationen. "...
" Jag kan berätta att det har inte alltid varit så i livet. Men en tid började jag förstå att allt som händer mig är neutralt, det är hur jag väljer att reagera på det som händer mig som skapar resultatet. "
...
"Avslutningsvis vill jag bara säga att vi har alltid ett val och det är hur vi förhåller oss till det som händer oss. Många säger att det är lättare sagt en gjort. Då tänker jag alltid att de har inte tränat färdigt. Det är som att springa ett Marathon. 

Om man inte tränar något innan så är det lätt sagt att man skall springa men det kommer bli svårt att göra det. Men om man istället tränar regelbundet lång tid i förväg så blir det precis som det är sagt, lättare att göra det.
Jag vet vad jag väljer i mitt liv. 

Vad väljer du? Du behöver inte svara mig utan svara dig själv istället."

Semester 2013

Det är min sista semesterdag idag. Jag har haft en riktigt lång semester iår. Från 1 juli till siste juli; det blir 23 dagar! I min tjänst har jag 25 feriedagar, så nästan alla dagarna rök! Fast en dag var jag sjukskriven, så den får jag tillbaka...

Första veckan var inte så bra, jag hade svårt att släppa jobbet och ändå känna någon mening "med allt". Men Jenny och Torsten tog med mig på utflykt till Milde och middag hemma hos dem på söndagen den 7 juli, så från och med den dagen var allt OK!

Torsdag 11 juli var Tysabri-dag och på kvällen reste vi till Skåne! I år utökade vi fältarbetet för X. calcicola och inventerade ca 50 extra kyrkor, mestadels på Österlen! Och Glimmingehus! Lovely hela tiden! 16-17 juli övernattade vi på hotell Svea i Simrishamn (lyckad bokning genom booking.com). Hela Skånesemestern var solig och lagom varm. Vi hann med en hel del aktiviteter med min familj också; bland annat middag med hela familjen på Kulturens Östarp, biltur med Johan till Smygehuk, biltur med Johan till Vårhallen och Simrishamn, handla på COOP Forum i Lund (ost!). Kvällen den 22 juli reste vi hem till Bergen igen.

Vi har sett en del på fotbolls-EM för damer på svensk TV (Sverige var arrangör), Tyskland vann. Och så har vi kört på turer, bland annat till Turøy (Sotra) och Kastevik (Bømlo). Kastevik var igår -en lång biltur, mestadels regn. Den turen handlar om Lobaria virens.

Idag ska jag pyssla med olika mysiga saker. Dessutom ska Hans och jag koordinatsätta skånska kyrkor som vi har varit vid!

Vad jag INTE ska idag: Tänka på jobbet, tänka på mina artiklar, dammsuga!

Vårhallen, Skåne. Blandade populationer av X. parietina och X. aureola. Och en älskad bryolog.

OBS: När man har sett så många individ av X. calcicola - och så många blandpopulationer av X. calcicola och X. parietina - som vi har gjort; är det lätt att inse att X. aureola och X. calcicola INTE är identiska, utan två gott skilda arter! Igen och igen får jag bekräftat hur viktigt det är att studera arter i fält, och icke allena förlita sig på molekylära resultat på 1-2 genetiska markörer!!! You can cite me on that!

Bokby Borrby, Österlen

Sommartips! Jag gjorde årets fynd hos Antikvariat Hundörat!

Boktips

Första och enda bok jag har läst på semestern...

Silence

Jag tar ett par veckor fri från skrivandet. Det blir bra. Sommar... Inspiration... Skåne... God sommer!

P.S. Ta en sväng här om du vill läsa en blogg-klassiker! ;.D

Husk- Kom ihåg

Att använda i artikeln jag håller på med: "I tillegg så må vi ikke glemme at Gud alltid sørger for det som mennesket ikke får til."

En veckas semester

Det tar alltså minst en vecka för mig att vänja mig vid ledigheten. En vecka att övertyga mig att jag inte behövs på jobbet, men att det ändå finns mening med existensen... Att det är OK att inte prestera något speciellt. Våra orkidéer är åtminstone tacksamma för att jag äntligen har uppbådat energin att leta upp ett ställe som säljer orkidé-"jord". De två äldsta behövde omvårdnad, men den stora från 2011 håller på att skicka ut en ny blomstängel, så den får vänta till senare!

Bild av en Phalaenopsis.

Mycofilateli II

Jag har ju skrivit här att jag har lust att pyssla med min frimäkssamling Fungi (svampar och lavar) i sommar. Hittills har jag köpt Stanley Gibbons katalog: "Collect Fungi on Stamps" för 2.78 pund...

Facebook writing: Xanthoria s. lat. IV

4) Xanthomendoza fallax: Som en konsekvens av revisionen av X. fallax-gruppen av Poelt & Petutschnig (1992a, b) trudde man ikke at X. fallax i strikt bemerkelse fantes i Norge (Krog et al. 1994: s 350).

Etter hvert fant jeg en kollekt i materialet som blitt ombestemt til X. ulophyllodes i herbariet i Oslo, som jeg mente var X. fallax. Men ettersom jeg bare jobbet med min revision av artene i Nordamerika, gjorde jeg ikke noe annet enn å legge igjen en lapp med kommentar i herbariekonvolutten… Senere fant Einar Timdal enda en kollekt, som vi ble enig var riktig X. fallax! Vi hadde uavhengig av hverandre besøkt en av lokalitetene (Horten) uten å finne igjen arten. Men, mens vi holdt på å skrive på et manuskript om X. fallax i Norge, fant Einar riktig lokalitet i Oslo - og der vokser jammen en fin populasjon!

Vi har publisert dette i Graphis Scripta (Lindblom & Timdal 2004). Helt til slutt  kommenterte vi: ”… it is not unlikely that more localities may turn up, at least in southern parts of the country. ”, og joda, Einar (og Reidar) har funnet flere voksesteder i Vestfold og Telemark! Men den er fortsatt rødlistet som ”truet” (EN).

Jeg ser i NLD at der finnes to funn fra Nord-Trøndelag (herb TRH), men jeg tror de er feilbestemt; kanskje de egentlig er X. fulva?

Arten vokser på rikbarkstrær, alm, ask, lind og lønn. I Skåne har den to kjente voksesteder, begge på mur. En av murene står rett bak et almetre X. fallax var kjent fra, men som ble hogget ned pga almesyke (Frödén & Lindblom 2003).

Der er ikke noen beskrivelse av morfologien i NLD (ettersom X. fallax ikke var med i Krog et al. 1994), men her er noen ord fra Artfakta (svenske ArtDatabanken):
« Fjällig vägglav har en gulorange till orange, upp till 30 mm bred rosettformad bål. Loberna är 1–2 mm breda, i stort sett plana och ibland svagt uppstigande. Vita till gula rhiziner förekommer ofta. Gula soral förekommer i kraterformade fördjupningar som bildas mellan över- och underbark på kanterna av korta sidolober. Apothecier är ovanliga, orange och 1–2 mm breda. » I NLD Photo Gallery er der 19 fotografier av typisk norsk X. fallax og lokaliteten i Oslo.

For meg er viktige diagnostiske karakterer:
- Thallus med liggende lober
- Soralen ser ut som små fuglereir med små grønnlige soredier (grønnlige fordi soredier har ikke noe barksjikt = forskjell fra blastidier)

- Rhiziner

Xanthomendoza fallax er antageligvis nærmest slekt med X. ulophyllodes (begge artene finnes både i Nordamerika og Europa), men også X. alfredii og X. novozelandica må tas med som potensielt nære slektninger (Fig 1 og Fig 3 i Arup et al. 2013). Men utifra de to figurene og teksten, ser det ut til at slekten Xanthomendoza trenger et nærmere studium fof å avklare relasjonene mellom artene.

Litteratur:

* Frödén, P. & Lindblom, L. 2003. Fjällig vägglav fortfarande kvar i Sverige. Lavbulletinen 2003: 22–25.

* Krog, H., Østhagen, H. & Tønsberg, T. 1994. Lavflora. Norske busk- og bladlav. 2 ed. Universitetsforlaget, Oslo.

* Poelt, J. & Petutschnig, W. 1992a. Beiträge zur Kenntnis der Flechtenflora des Himalaya IV. Die Gattungen Xanthoria und Teloschistes zugleich Versuch einer Revision der Xanthoria candelaria-Gruppe. Nova Hedwigia 54: 1–36.

* Poelt, J. & Petutschnig, W. 1992b. Xanthoria candelaria und ähnliche Arten in Europa. Herzogia 9: 103–114.

X. fallax, Norway, Vestfold, Horten - herb O-L41326

Facebook writing: Xanthoria s. lat. III

Xanthoria s. lat., Clade 2: Xanthomendoza

3) Xanthomendoza poeltii: er en europeisk(?) art, som ble beskrevet i 1997. I lavfloraen til Krog et al. ble den feilaktig kalt X. ulophyllodes, men det er rettet opp i NLD. Det er en innlandsart og finnes fra Telemark til Nord-Trøndelag, på rikbark, for eksempel alm, ask, lønn, men av og til også på bjørk, osp og berg. 

NLD beskriver morfologien:
« Lober 1–1,5 mm brede, sentrale lober tett taklagte, avrundete, med soral som ofte er synlige fra oversiden som en smal bord langs lobekanten. Endelober av og til med nedbøyde spisser. Rhiziner ofte tallrike.» Der er syv illustrasjoner av X. poeltii i NLD Photo Gallery.

For meg er viktige diagnostiske karakterer:
- Thallus gir et rufsete, uordnet inntrykk
- Soralen som en bord langs lobene (norsk navn: leppemessinglav)
- Aldri apothecier eller pyknid

Xanthomendoza poeltii finnes i Krog et al. Lavflora; på side 314, men som X. ulophyllodes. Arten ble opprinnelig beskrevet som ny for vitenskapen av Kondratyuk & Kärnefelt i 1997. Kanskje fordi den er så stygg og har en begrenset utbredelse i Norge, er den ikke med i Håkon Holien & Tønsberg sin Norsk Lavflora.

Xanthomendoza poeltii er nærmest slekt med X. galericulata og X. oregana (begge nordamerikanske arter). Disse tre artene danner en monofyletisk gruppe, som er søstergruppe til de to norske artene i Xanthomendoza (X. borealis & X. fulva), som jeg har skrevet om før i denne Fb-serien.

Jeg har en hypotese om at X. oregana (Nordamerika) og X. poeltii (Europa) egentlig bare er to navn på samme art. Hvis jeg har rett, så vil X. oregana være riktig navn på arten (Gyelnik 1932).

X. poeltii: Sweden, Skaane, Vomb - Arup & Ekman (herb O)

Facebook writing: Xanthoria s. lat. II

Xanthoria s. lat., Clade 2: Xanthomendoza

2) X. fulva: er i Norge ikke samlet lenger nord enn Steinkjær (Nord-Trøndelag). Akkurat som i Nord-Amerika se den ut til å ikke forekomme i kyststrøk, men er vanlig på Østlandet.

NLD sier:» Lober smale (0,3–0,8 mm), ± atskilte, som regel gaffelgrenete, med soredier på undersiden. Endelober ikke nedbøyde. Rhiziner få. Oversiden av varierende farge, guloransje, oransje eller nesten rødbrunt oransje. Apothecier sjeldne.”

Men NB at av og til har den masse oransje spisse rhiziner. Fine illustrasjoner i NLD.

For meg er viktige diagnostiske karakterer:

-          den dype oransje fargen (iblant nesten brunoransje)

-          røde pyknid som tydelige vorter på ovensiden (men de er oftest uvanlige)

-          thallus er tynn og nesten litt gjennomsiktig

-          de smale nesten fingeraktige smålobene («grunne innskjæringer»)

-          de grovkornete sorediene («blastidier»)

Xanthomendoza fulva er nærmest slekt med X. borealis (som jeg skrev om her i går), X. hasseana (Nordamerika) og X. montana (Nordamerika). I avhandlingen min (1997) skilte jeg ikke ut X. weberi (SO Nordamerika) fra X. fulva. (Men jeg rettet opp den feilen seinere, i 2006)… I figur 1 (Arup et al. 2013) kan man se at X. weberi egentlig ikke er nært beslektet med X. fulva i det hele tatt! So it goes…

Xanthoria fulva - Norway, Buskerud, Hole - 20041020 http://www.nhm2.uio.no/botanisk/lav/LAVFLORA/LAVFLORA.HTM

Facebook writing: Xanthoria s. lat.

Xanthoria s. lat., Clade 2: Xanthomendoza
Slekten Xanthomendoza ble beskrevet i 1997 og innholdt en eneste art, typearten X. mendoza. Den forekommer i Amerika. I 2002 ble alle Xanthoria-arter med rhiziner og avlange konidier ført til Xanthomendoza, men slekten har også etterpå gjennomgått noen forandringer.

I dagens definisjon er alle arter bladformet (foliose) utenom en (X. trachyphylla). De har oftest rhiziner på undersiden og konidiene er lange og avlange eller smalt ellipsoide.

Fire arter i Norge. Denne gjennomgang er alfabetisk.

1) Xanthomendoza borealis: er en art med bipolar utbredelse (Lindblom & Søchting 2008). I Norge har vi den fra Oppland til Finnmark, på berg, gjerne tørt under overheng. Den vokser ofte sammen med Xanthoria (Polycauliona) candelaria og kan være litt vanskelig å skille fra den.

NLD beskriver morfologien meget godt:
«Thallus ± puteformet eller uregelmessig utbredt. Lober opprette, tettstående, 2–5 mm høye, avrundete eller med grunne innskjæringer, konvekse eller med nesten røraktig nedbøyde kanter. Oversiden dypt oransje til rødoransje, ± pruinøs mot spissene. Undersiden flekkvis med grovkornete soredier. Rhiziner få til mange. Apothecier meget sjeldne. Pyknidier som regel dårlig utviklede, pyknokonidier stavformede.» Der er fire meget illustrative fotografier av typisk norsk X. borealis i NLD Photo Gallery.

For meg er viktige diagnostiske karakterer:
- Thallus er ofte puteformet med opprette lober
- Oransje farge, oftest men ikke alltid mørkere enn X. candelaria
- Grove soredier (‘blastidier’)
- Ofte helt eller delvis pruinøs

http://www.nhm2.uio.no/botanisk/lav/Photo_Gallery/Xanthoria/borealis_G=Norway+Oppland+Dovre_D=20050803_H=O-L148963_O=E-Timdal_C=ET_I=DSC_1868.JPG

Kommentarer:
- TYPEARTEN: Xanthomendoza mendozae (Räsänen) S.Y. Kondr. & Kärnefelt, Progr. Probl. Lichenol. Nineties. Proc. Third Symp. Intern. Assoc. Lichenol., Biblthca Lichenol. 68: 26 (1997)

- ARTIKEL om X. borealis: LINDBLOM, L. & SØCHTING, U. 2008. Taxonomic revision of Xanthomendoza borealis and Xanthoria mawsonii (Lecanoromycetes, Ascomycota). – Lichenologist 40: 399-409.