I wrote this last year:
"Den 20 och 21 mars i år var jag i Lund och höll två föredrag på universitetet. Den 20 fick jag skjuts av pappa, och han hämtade mig också på Ekologihuset när jag var klar. Den 21, på tisdagen, lånade jag bilen, och körde själv in till sta'n. När jag var klar med föredrag och besök på Botaniska museet någon gång på eftermiddagen, passade jag på att köra in på den gatan jag och mitt ex bodde på de sista åren vi bodde i Lund (ca 1991-1997?). Den var inte enkelriktad längre, men jag körde ändå så som man skulle köra då, på den tiden. Och så parkerade jag bilen och gick en runda och såg upp på balkongen och vardagsrumsfönstret, lägenheten ligger på 3e våningen. Mycket var sig likt, och en del var olikt runt husen. Jag kollade in cykelstället där jag ställde cykeln varje dag när jag kom hem, det var sig likt. Det såg fint ut. Vad var det jag sökte? En känsla, av vemod kanske. Eller nostalgi. Men det hände ingenting inuti mig - jag kände ingenting. Snopet. Men efteråt, när jag satte mig i bilen och körde hem, tyckte jag nog att det var bra. Jag är färdig. Jag är en annan nu. Efter allt som hände åren 1998-2002 har jag blivit bättre på att gå vidare med livet. Jag kan koncentrera mig på det som händer just nu, och vem jag är nu. Det är inte så pjåkigt, va!"
OBS! "Efter allt som hände åren 1998-2002 har jag blivit bättre på att gå vidare med livet." Det betyder ju inte att jag alltid klarar det!
Friday, April 06, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment